Nyheter

EU:s uppföljningsrapport över utbildning 2020: Finland hör till jämförelsens mönsterelever, men det finns också rum för förbättring

Aktuellt Statistik
Finland har till största delen uppnått de uppställda målen och placerar sig i flera kategorier bland de ledande länderna inom EU. Det här framgår av Europeiska kommissionens årliga uppföljningsrapport om utbildning, Education and Training Monitor.
Opettaja ja taustalla opiskelijoita luokassa

Education and Training Monitor jämför EU-ländernas utbildningssystem och hur de utvecklats. Målet för uppföljningen är att främja diskussionen om utbildningens nyckelteman och ta fram information som underlag för nationell utbildningspolitik och utveckling. Uppföljningen grundar sig på de målvärden som ställts upp för EU:s utbildningssystem år 2020. Statistiken som berör målen och de utbildningspolitiska reformerna granskas årligen djupare med utgångspunkt i olika teman. Temat för årets jämförelse är undervisning och lärande under den digitala tidsåldern. 

Den finländska utbildningen i ljuset av EU:s jämförelsetal – plock ur uppföljningsrapporten 

Den finländska utbildningen har från första början fått ett berömligt vitsord i uppföljningsrapporten. Ännu har man inte lyckats nå målvärdet som berör deltagandet i småbarnspedagogik, men man har ändå kommit närmare det under de senaste tio åren. Även när det gäller den internationella studerandemobiliteten hamnar Finland en aning ifrån målvärdet, men hör ändå till de ledande länderna i jämförelsen. 

• Andelen unga som avbrutit sin utbildning i förtid har minskat med 2,9 procentenheter i Finland sedan år 2009. På EU:s område har minskningen varit ännu större: 3,8 procentenheter. Finland ligger fortfarande tydligt på den bättre sidan av medeltalet. 
• Andelen personer som har avlagt en utbildning på högskolenivå har ökat med i genomsnitt 9,2 procentenheter i EU-länderna åren 2009–2019. I Finland har ökningen varit betydligt lägre, 1,4 procentenheter. Finlands placering i jämförelsen har försämrats märkbart under det gångna årtiondet.
• På EU-området hann man före Brexit precis uppnå målet för deltagandet i småbarnspedagogiken, som låg på 95 procent, men i år förblir medeltalet igen en aning lägre. I Finland har deltagandet ökat med mer än 10 procentenheter under de senaste tio åren och ligger på närmare 90 procent.
• Sysselsättningen bland de nyutexaminerade har förbättrats i Finland under det senaste årtiondet (nästan 7 procentenheter 2009–2019), men vi ligger fortfarande på medelnivå bland EU-länderna.  
• Finland har efter Sverige det högsta deltagandet i utbildning bland alla 25–64-åringar i Europa: 29 procent. På grund av olika bakgrundsfaktorer förekommer det ändå stora skillnader i deltagandet i utbildning i olika länder.
• Enligt PISA-undersökningen 2018 hade Finland bland EU-länderna förhållandevis flest elever med förträffliga och utmärkta läsfärdigheter och färdigheter i naturvetenskapliga ämnen. 
• Andelen elever med svaga prestationer har under det senaste årtiondet ökat inom alla tre färdighetsområden som ingår i PISA-undersökningen, men Finland ligger ändå fortfarande på EU:s målnivå.
• De högskolestuderande i Finland åker ofta utomlands för att studera, om man jämför internationellt, och vi hade nästan uppnått målet för mobilitet före det exceptionella året 2020. Vad gäller studerandemobiliteten som riktar sig till Finland ligger vi på medelnivå bland EU-länderna.

Stora skillnader i skolornas beredskap att övergå till distansundervisning

Coronakrisen satte på ett exceptionellt sätt fart på digitaliseringen inom utbildningen. Samtidigt framhävde undantagsförhållandena skillnaderna mellan den digitala beredskapen i skolorna i olika länder. De olika ländernas beredskap att övergå till distansundervisning har utvärderats utgående från lärarundersökningen TALIS och ICILS-undersökningen (International Computer and Information Literacy Study) från 2018.

Fungerande nätförbindelser och god digital utrustning bidrog till att det fanns bättre möjligheter att genomföra distansundervisningen. I Finland var situationen bra, i synnerhet vad gäller nätförbindelserna. Det räcker ändå inte med bra digitala verktyg om inte lärarna har färdigheter att utnyttja dem i undervisningen. 

I genomsnitt mindre än hälften (49 %) av lärarna inom EU uppgav år 2018 att informations- och kommunikationsteknik skulle ha ingått i deras utbildning. Även om allt fler lärare har deltagit i fortbildning som gäller användningen av digitala verktyg, är det ändå möjligt att sambandet mellan fortbildningen och de praktiska arrangemangen i undervisningen har förblivit otydligt. I Finland var lärarnas tilltro till sin egen kompetens som berör digital undervisning lägre än i de flesta andra EU-länder år 2018. Bland EU-länderna förekommer också stora skillnader och brister i de digitala färdigheterna att stödja elevernas lärande på distans. Enligt rapporterna var de digitala färdigheterna inom utbildningen i Finland ändå på en god nivå, vilket underlättade under undantagssituationen på våren.

Prognostisering ger utbildningssystemen beredskap och möjligheter att anpassa sig till förändringar

I år ger Education and Training Monitor även en bild av utbildningen i framtiden. På basis av den information som man fått genom prognostisering kommer bland annat följande faktorer att betonas:

• De digitala verktygen och teknologin utmanar till att på nytt definiera människans roll på arbetsmarknaden, vilket bland annat medför att betydelsen av så kallade mjuka färdigheter, såsom kreativitet, problemlösningsförmåga, socioemotionella färdigheter och kommunikationsfärdigheter samt samarbetsförmåga betonas. 
• Då läroplanerna allt kraftigare tar fasta på kunnande ändras också bedömningen. Fokus för bedömningen vidgas och beaktar färdigheter som anses vara viktiga. 
• Gränserna mellan formell utbildning och övrigt lärande blir mjukare och det kontinuerliga lärandet får en större betydelse. Vuxenutbildningen får samtidigt en starkare ställning då behovet av vidareutbildning och av att kontinuerligt komplettera kunnandet ökar. 
• Det gränsöverskridande högskolesamarbetet fortskrider genom konkurrens, teknisk utveckling och vetenskaplig öppenhet. 
• Med hjälp av sociala innovationer strävar man efter att svara på utmaningar som orsakas av den sociala, ekonomiska och teknologiska utvecklingen och som rubbar balansen i samhället och rådande kunskaper, färdigheter och värderingar. 

Jämförelsetal för utbildningen 2020 och den nivå som uppnåtts år 2019 (Education and Training 2020 benchmarks)

Jämförelsetal

Målvärde

Finland
2009

Finland
2019

Medeltal EU-27

Andel som avbryter utbildningen – 18–24-åringar som är utanför utbildningssystemet och som avlagt högst den grundläggande utbildningen

< 10 %

9,9 %

7,3 %

10,2 %

Personer som avlagt utbildning på högskolenivå andelen av 30–34-åringarna

40 %

45,9 %

47,3 %

40,3 %

Deltagandet i småbarnspedagogik andelen av barnen som fyllt 4 år

95 %

71,9 %[1]

89,3 %

94,8 %

Andelen 15-åringar med svaga prestationer (2018)

< 15 %

 

   

i läskunnighet

 

8,1 %

13,5 %

22,5 %

i matematik

 

7,9 %

15,0 %

22,9 %

i naturvetenskaper

 

6,0 %

12,9 %

22,3 %

Sysselsättningsgraden bland 20–34-åringar 1–3 år efter examen

82 %

77,8 %

84,4 %

80,9 %

Deltagandet i utbildning bland vuxna andelen av 25–64-åringarna

15 %

22,1 %

29,0 %

10,8 %

Internationell studerandemobilitet andelen som genomgått studier utomlands av alla som avlagt en högskoleutbildning

20 %

:

19,2 %

13,5 %

 

Ytterligare information

Undervisningsrådet Petra Packalen, tfn 029 533 1162, rnamn.efternamn [at] oph.fi